När Johannes föddes 1 januari 1859 i Frändefors, Dalsland hade de just flyttat därifrån till Tjärtakan som ligger drygt en mil västerut. Tjärtakan var en typisk jordbruksbygd utefter en grundare dalgång väster om Frändefors och vad jag känner till så var de egendomslösa dvs torpare. Tio år senare flyttar familjen till Hjärtums församling, till en gård strax sydväst Trollhättan som heter Vesten.
Det var en mycket stor arrendegård som ägdes av staten, det som hette Domänverket under större delen av 1900-talet. De fick bo på Öfvergårdens Nytorp och där återfinns familjen i husförhörslängderna ända fram till sekelskiftet. Barnen fick efternamnet Jakobsson. Kristina var förstfödd, sedan kom Johannes, Karl, Anders, Otto och Adolf. Fadern Jakob Andersson blev anställd vid Vesten som snickare och det var väl där som Johannes fick sina första kunskaper i yrket.
Hästefjordsprojektet
Åren 1863 - 1867 var omvittnat riktiga svältår och stora skaror emigrerade till Amerika 
från hela landet. Vesten i Hjärtums församling ligger drygt 3 mil söderut från Tjärtakan och redan innan familjen flyttade till Vesten 1864 påbörjades ett mycket stort sjösänkningsföretag med bröderna Carl och Michael Koch i spetsen. Det var ett mäktigt företag som syftade till att få fram och säkra odlingsmöjligheterna på drygt 1500 ha ny mark på bottnarna av Hästefjordsjöarna. Från Tjärtakan där familjen bodde när projektet startade var det bara 12 km och från Vesten dit familjen flyttade 1869 var det knappt 2 mil. Det är ganska givet att det stora projektet var ett vanligt samtalsämne i många familjer i omgivningen, förhoppningar om att få jobb där var säkert stora. Under en period fanns det hela 800 personer anställda och det var mest fråga om manuellt arbete som att gräva, spetta, spränga och kärra jord. I en tidning från Skövde finns bild på hur två man bär flytande nitroglycerin i en inbäddad damejanne till projektet. Det berättas om Carl Koch att han varje vecka inspekterade projektet och kom åkande med häst vagn från gården Vågsäter som ligger ca 2 mil väster om Hästefjordsjöarna. Bilden visar Carl Koch och händelsevis med kryckan med silverhandtag inte helt olik den som Johannes hade hemma på Vågsäter
Slutsatser
Så, det är mycket troligt att Johannes och hans familj var mycket intresserad av Hästefjordsprojektet och från mitten av 1870-talet är det minst lika troligt att Johannes sökt arbete där. Han kan vördsamt ha sökt anställning där hos löjtnant Axel Sahlin som var företagets arbetschef och indrivare. Om Johannes fick någon anställning vet ingen men han kan ha sett Carl Koch komma i ståtlig hästdragen vagn från Vågsäter för att göra sina inspektioner. Här föddes nog tankar hos Johannes - "så där skulle jag också vilja bli".
Men redan vid 1880-talets början torde de mesta av sjösänkningsaktiviteterna varit avslutade - nu var det bara vanligt odlingsarbete som gällde och Johannes hade ingen mark. Så lika troligt är väl att Johannes nu starkt kom att fundera på att dra västerut - flytta till Amerika. Enligt legenden, omtalad av mina släktingar i Trollhättan, så var bröderna Johannes, Adolf och Anders i Göteborg för att förbereda resan till Amerika men där kom något i Johannes väg så att kosan i stället styrdes till Jämtland och Borglunda. Och visst - där kunde han med tiden åka i egen "trilla" på sommaren och i stilig släde på vintern.