Våra minnen från barndomen formas väl främst av våra föräldrars berättelser och fostran och vi får höra det som de vill vi ska tro på och ta med oss. När jag växte upp fanns det ingen som pratade om att det funnits en morfar eller en farfar, jag visste inte att det fanns sådana personer. Förhoppningsvis undanhåller vi inte nu så mycket om våra fäder och mödrar - idag finns ju möjligheten att med DNA att reda ut hemligheterna.
Farmor Anna Greta och Anna
Under de tidiga 1900- talet hade nog livet på Vågsäter blivit ganska 
ordnat och Johannes och Anna-Greta hade stora planer för framtiden. Det bröts ny åkermark, ladugård och andra hus uppfördes och nya barn kom till världen. John hade nu blivit 10 år och Elin 4, Anna föddes 1901, Arnold 1902 och sedan Karl 1906. Åren var expansiva och Johannes blev delägare i Backens Tegelbruk 1905 i Hammarstrand och han fick uppdrag att bygga skolan på Höglunda 1910. Men, efter konkursen i Backens Tegelbruk 1914 blev det nog lite sämre ställt med ekonomin. Av de återfunna kassaböckerna framgår att det är Anna-Greta som håller i pengarna från 1920 och framåt. Johannes blev då nog mer möbelsnickare än husbyggare. Bilden fr v: Anna, Johannes, Elin och Anna Greta, fotot av Lina Nordin, Jamtlis bildarkiv.
När faster Anna närmade sig 20-årsåldern drabbades hon av svår sjukdom och blev inlagd på sjukhuset i Östersund. Vilken sjukdom det är fråga vet jag inte, det kan ha varit sviter efter spanska sjukan som härjade vilt under 1918 men troligare är att det var fråga om TBC eftersom hon blev ordinerad luftombyte. Det var ju den vanliga rekommendation för de som drabbats av TBC och lyckats överleva. Det är nu det spännande inträffar för hon fick verkligen luftombyte - hon reste ända till Australien för att få det. Hur kan det ha gått till? Rimligtvis måste hon ha åkt tillsammans med någon som tog ansvar för henne, Anna var ju knappt myndig.
Barndomens minnesbilder
Barbro är min kusin och 9 år äldre än mig, mera jämngammal med mina äldre syskon, fast visst träffades vi då och då under uppväxtåren. Det var vid familjehögtider, kanske vid en kort cykeltur till bäcken i Koviken då man kunde passa på att få ett glas saft hos faster Anna. Så var det under uppväxten och när jag drog ut i arbetslivet hamnade jag på olika platser runt om i landet. Under mitt aktiva arbetsliv träffade jag Barbro endast sporadiskt. Bilden fr v: Annie, Barbro, Rudolf och de små, Göran och Anita Lindgren.
Så har det varit fram till sommaren 2016 när jag tog mig för att hälsa på Barbro i Flor utanför Ytterhogdal. Efter kaffedrickning och lite fikasnack plockade hon fram några tjocka kuvert med gamla brev och tidningsurklipp som hon lyckats rädda från Annas hemska brasa hemma i Koviken. Vi läste och pratade på och sedan säger hon: Du har väl hört talas om John Nord, drängen hos Jonas Hann som inte fick gifta sig med Anna-Greta? Så berättade hon vidare om ryktena som hade gått om att fadern till Anna-Gretas första barn inte skulle varit Johannes. Jag hade hört om John Nord som hade farmen där Anna hade bott i Australien men det var också det enda. För mig blev Barbros berättelse spännande och kanske förfärande nyheter.
Förträngda hemligheter
När jag växte upp fanns det ingen som pratade om att det funnits en morfar eller en farfar, jag visste inte att det fanns sådana personer. När jag någon gång frågade min mamma vem som var hennes far fick jag höra i korthuggna ord: Det ska du inte bry dig om. Fast när hon låg på sitt yttersta, när alla hämningar hade lämnats, när ingen bestraffning skulle drabba henne om hon berättade sade hon: Min far var också en Jakobsson, fast från ”annersia sjön”. Min mormor fick fem barn utan att ha varit gift och min mor fick sitt första barn utan att vara gift. På grund av graviditet fick min mor vid 20 års ålder lämna arbetet på Storliens högfjällshotell och retirera hem, till sin mor. Med dåtidens mått var det mycket skamfyllt, något man inte ville prata om, något som grannarna såg ned på.
Kusin Barbro berättade för mig om sina minnen från uppväxtåren, hur hon hade rotat runt i några skokartonger med fotografier och brev som hennes mor, min faster Anna, hade sparat. En dag hade Barbro samlat ihop allt detta och flyttat det till sitt rum i stugan i Koviken och berättat om det för sin mor – det här vill jag ha och spara på. Då hade Anna helt bryskt tagit ifrån henne allt och lagt det i en hög på gården och eldat upp alltsammans. Usch, det där gamla vill jag inte prata om, sade hon till Barbro. Det måste varit många hemligheter som gick upp i rök. Varför?
Faster Anna hade gått i folkskolan hemma, hon kunde läsa och skriva och under perioden i Australien lärde hon sig engelska språket. Naturligtvis skrev hon brev i Australien hem till mor Anna-Greta och säkerligen besvarade hon breven och det gick upp i rök! Anna delade en och en halv månads färd över haven från Göteborg till London och vidare till Brisbane tillsammans med John Nord. Båda finns med på passagerarlistan för SS Moreton Bay med avgång från London 2 januari 1923. Alldeles säkert försökte Anna under den resan få veta mer om John och vilka hemligheter han delade med Anna-Greta och hur det kom sig att hon anförtrodde sin dotter till just John för denna långa resa.
Men varför skulle Anna dölja sina minnen för sitt barn - brevväxlingen med sin egen mor? Anna var ju själv ju gift i ordnade former med Einar Hillborg och hon hade väl inget att skämmas för. Eller så hade även hon kvinnors tunga arv att bära på, att skydda sin mors hemlighet och låta den gå upp i rök. Hade Barbro trots allt fått veta att det inte var Johannes som var far till farmors första barn?
Sant eller falskt
Våra minnen från barndomen formas väl främst av våra föräldrars berättelser och fostran och vi får höra det som de vill vi ska tro på och ta med oss. Ett exempel på detta fick jag från en annan del Barbros berättelse där hon hade fått höra om hur en bror till farfar, Otto Rickard som under ett av de första åren på 1900 skulle ha supit till på en fest i byn och sedan frusit ihjäl i en snödriva och försvunnit. Han hamnade i sin hemförsamlings obefintlighetsregister 1913. Han dog inte men försvann och ingen har vetat vart förrän nu 2017. Med hjälp av moderna släktforskningsprogram kunde jag återfinna honom 1933 då han åter skrev in sig i kyrkoböckerna för att bara ett år senare avlida i sin hemförsamling Frändefors. Man hittade på en skum historia om Otto Rickard för att han aldrig skulle återfinnas, han var obefintlig i 20 år. Skälet verkar ha varit uppenbart, även han skulle ha gjort en flicka på byn med barn.
Men hur var det med Barbros bild om John Nords inblandning i vår familj - var den sann så ville man absolut dölja det och att sanningen fanns i breven från Australien är högst troligt och då är det inte underligt att Anna gjorde en brasa av de gamla breven. Men Barbro hade ju redan läst och hört, hon visste ju redan men hon visste också att mor Anna ville att hon skulle hålla tyst.
I fallet Otto Rickard vet vi nu att historien var falsk, i fallet med John Nord som skulle varit far till Anna-Gretas första barn vet vi inte vad som är sant. Men, ryktet fanns, John Nord var dräng hos Jonas Hann vid slutet på 1880-talet redan innan Johannes kommit dit, Anna-Gretas första barn fick namnet John och 30 år senare när Anna ordineras luftombyte får hon resa till Australien och bosätta sig just hos John Nord!! Fast dessa händelser är endast bevis på att det fanns starka band mellan Anna Greta och John Nord och enligt folkbokföringen fanns aldrig John Nord på bygden under 1888 – 1899.
Jag har letat i Ancestrys och FindMypast otaliga register över emigrantresor och andra resor under senare delen av 1880-talet och funnit John Nords och hans alias-namn både här och där och jag kan bara säga att han måste ha varit en mycket äventyrlig man som på grund av sin ”oönskade tillblivelse” - han blev ganska omgående placerad hos en fosterfamilj och redan tidigt tog han sina egna vägar för att skapa sin framtid. Därför tror jag tror att det kan komma fram mera att berätta om.
Kingaroy, Qeensland Australien
| Faster Anna var bosatt i Australien omkring 5 år från 1923 och hennes första bosättningen var just på denna farm som John Nord vistades /arbetade på Kingaroy, Queensland. |
 |
 |
Det är oklart när John Nord gick i land på Australien. På baksidan det här kortet står det ”John Nord, Goodge via Kingaroy, Queensland När man söker efter John Nord via Ancestry eller FindMypast (för Brittiska samväldet) hamnar man på samma källor - passagerarlistorna. Det finns några från 1899, 1913, 1923 och 1925 där hans namn dyker upp vilket visar att han var en flitig resenär på de vida haven och rutten Great Britania och Australia. Fast, listan från 1913 avser faktiskt en resa till New York. Det finns också eftermälen eller dödsrunor i tidningar om honom från juni 1939. Av dessa kan man nog dra slutsatsen att det är höljt i dunkel när han faktiskt landade i Australien första gången. Via passagerarlistorna kan man spåra honom till Sverige och till Västerheide församling på Gotland och när man väl kommit dit hittar man anteckningen i kyrkböckerna att emigration till Australien skedde våren 1887 och vidare, att han 1899 besöker Gotland igen för att finna den kvinna som han gifter sig med.
Men, läser man "orbutarys" från Sunday Mail och the Telegraph så anger båda att han kom till Australien i tidiga 20-årsåldern dvs omkring 1870 -1872 och vidare så berättas att han flydde från sitt hem på Gotland vid 11-års ålder, att han en period jobbade i skogen i Norrland och att han sedan jobbade i Stockholms hamn och där mönstrade på ett segelskepp till Australien. I passagerarlistan från 1925 där det noteras var han varit under sitt Sverigebesök, anges Vågsäter Borglunda, eller mer exakt "Vagrale, Borglinda". Det är maskinskriven text som förmodligen blivit lite fel vid inläsning från Johns handskrivna text.
Eftermälen i tidningarna baseras rimligtvis på de muntliga berättelser som funnits inom den efterlevande familjekretsen då det inte verkar finnas några objektiva källor som på ett begripligt sätt förklarar när han kom till Australien. I dag finns det närmare 10 olika personer i en vid krets av Johns efterlevande som med hjälp Ancestry försökt bygga släkträd som alla startar med John P Nord och Selma Jakobina Bäckström. Samtliga anger tidpunkten för Johns ankomst till Australien baserad på uttaget av flytt/emigrantintyg från Västerheide på Gotland och den stämmer inte med vad som sägs i eftermälet??