Många gånger har jag undrat över hur det gick till när farfar Johannes kom till Borglunda eftersom han med sina tre bröder egentligen skulle emigrera till Amerika. Någon Amerikaresa blev det aldrig men det blev ändå en lång resa till Ragunda eftersom de bodde i Lilla Edet, bara några landmil från Uddevalla på västkusten. Jo, tågen hade precist börja rulla upp till norra Sverige och järnvägen korsade Indalsälven vid Ragunda i mitten av 1880. Hur kom det sig att först Johannes och sedan de övriga bröderna satte sig på tåget till Ragunda? Med ganska stor säkerhet vet jag varför Johannes kom till bygden men hur det gick till när resplanerna ändrades så drastiskt vet jag inget om. Den här berättelsen är därmed helt påhittad men är baserad på flera faktiska omständigheter och kanske det viktigast - Johannes fullföljde verkligen det jobb han blev anlitad att göra - men oj så mycket mera det hände..
Tåget kom till Ragunda
Med järnvägen kom möjligheterna och Amerikabåtarna fanns på bara några dagars resväg och det var i april 1884 som första tåget rullade in på stationen i Ragunda. Stationshuset var redan uppfört och en stor skara människor från byarna utefter älvdalen mötte upp. Det var stort, nu skulle världen komma till dem, fast egentligen hade förebuden visat sig redan för ett år sedan då alla järnvägsrallare började invadera Ragunda. De letade efter boende, byggde baracker och ordnade mathållning med kocklag. Men nu var järnvägen verklighet, nu kunde man resa med tåget, till och från byn och det kom hela tiden nya människor, alltså andra än rallare och byggare, det kom affärsmän och äventyrar av alla sorter.
De mest driftiga bland de redan bofasta hade uppfört gästgiverier och skjutsstationer och krogar. Möjligheterna var stora och redan när det första tåget kom pågick arbetet med järnvägens vidare utbyggnad mot Bispgården. En 200 m lång tunnel byggdes och en bro över Indalsälven skulle byggas och den samlade arbetsstyrkan närmade sig 300 byggare av alla slag och naturligtvis rallarna, järnvägsbyggarna. Strax utanför byn, Moarna Näsbottnarna fanns en stor barackförläggning där de flesta kunde sova och bo när de inte byggde, dvs de som inte lyckades finna hyra i byn eller hos någon bonde. Där fanns krogar och där gick det vilt till – det var i Eländet.
Året efter tågets ankomst byggdes det nya posthuset och nu kom Ragunda allt närmare den vida världen. De följande 10 -15 åren uppfördes godsmagasin vid stationen, läkarhus, apotek, veterinärhus, tingshus, bageri, järnhandlarbod, diversehandel och framåt sekelskiftet ett ullspinneri och en kastrullfabrik. En ny väg för hästforor och kanske bilar byggdes västerut och förband Ragunda med Hammarstrand, byn vid den stora forsen. För att komma till Ragunda från byarna använde man häst och vagn. Skogsbönderna utefter älvdalen såg nya möjligheter att göra affärer och få hem varor.